Artskyddsförordningen ändras: Begränsning av störningsförbudet i fågeldirektivet införlivas i artskyddsförordningen

Regeringen har den 16 juni 2022 utfärdat förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845). Ändringen tar utgångspunkt från tidigare debatter om möjligheterna till att bedriva skogsbruk i Sverige utifrån Skogsstyrelsens striktare tolkning av domstolspraxis och syftar till att skapa ett tydligare regelverk. Våra jurister och experter på miljörätt Pia Pehrson och Jenni Ståhl sammanfattar ändringen som kommer att påverka såväl energiproduktion som vindkraft, infrastruktur, gruvdrift, bostadsbyggande, industriverksamhet och skogsbruk m.m.

Publicerat: 27 juni, 2022
Mark och miljö

Regeringen har den 16 juni 2022 utfärdat förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845). Syftet med ändringen är enligt regeringen att skapa ett tydligare regelverk. Ändringen påverkar energiproduktion såsom vindkraft, infrastruktur, gruvdrift, bostadsbyggande, industriverksamhet och skogsbruk m.m.

Bakgrunden till ändringen är bl.a. en debatt om möjligheterna att över huvud taget bedriva skogsbruk i Sverige, sedan Skogsstyrelsen gjort en strikt tolkning av praxis från såväl mark- och miljödomstolarna som EU-domstolen avseende de underliggande EU-direktiven, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) samt Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet).

Den största ändringen är att den bestämmelse i artskyddsförordningen som införlivar förbuden i de två direktiven delas upp i två separata bestämmelser – 4 § och 4 a §. Tidigare lydelse av artskyddsförordningen har inneburit att art- och habitatdirektivets bestämmelser felaktigt blandats ihop med fågeldirektivets bestämmelser.

Genom den svenska implementeringen av direktiven i samma bestämmelse i artskyddsförordningen har fåglar således åtnjutit ett betydligt mer långtgående skydd än fågeldirektivet kräver av medlemsstaterna. Den aktuella ändringen av artskyddsförordningen innebär en anpassning och mer direktivskonform implementering av fågeldirektivet.

Den viktigaste följden av ändringen är införlivandet av en begränsning av det så kallade störningsförbudet i fågeldirektivet. Enligt undantaget gäller inte förbudet mot att avsiktligt störa vilda fåglar ”[…] om störningen saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen på en tillfredställande nivå särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov.”

Genom ändringen kommer det således finnas något bättre förutsättningar att bedriva skogsbruk och vindkraft liksom annan verksamhet som potentiellt kan störa någon av alla vilda fågelarter i landet, utan att behöva ta extrem hänsyn till exempelvis något enstaka fågelpar som eventuellt häckar i området.

Utöver denna ändring förtydligas även bland annat att förbudet att samla in ägg inte är begränsat till avsiktlig insamling samt att förbudet även avser insamling av tomma ägg.

Artskyddsfrågorna har varit föremål för omfattande utredning i SOU 2021:51 vars förslag hittills inte blivit lagstiftning. Den nu aktuella förordningsändringen är inte heller helt i överensstämmelse med utredningen förslag. Att Sverige inte implementerat de underliggande EU-direktiven på ett ändamålsenligt sätt och att artskyddsfrågorna utgör en rejäl utmaning för såväl förnybar energi, gruvdrift som för skogsbruket har påtalats för regeringen i många år. Det är därför ytterst välkommet att det nu tas ett litet steg i rätt riktning.

Ändringarna träder i kraft den 1 oktober 2022.

Artikeln är författad av advokat och delägare Pia Pehrson och biträdande jurist Jenni Ståhl.

Liknande artiklar

Mark och miljö2025.04.09

MÖD beviljar tillstånd för solcellsanläggning på brukningsvärd jordbruksmark

Mark- och miljööverdomstolen har i en dom den 7 mars 2025 (M 5118-24) ändrat underinstansernas avgöranden och beviljat tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) för uppförande och drift av en solcellsanläggning på brukningsvärd jordbruksmark i Ängelholms kommun. MÖD fastslog att intresset av elproduktion på platsen vägde tyngre än intresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion och att lokaliseringen därmed var lämplig.

Energi och innovation, Entreprenad, Fastighet, Mark och miljö, Offentliga affärer, Tvistlösning2025.03.26

Foyen fortsatt ledande inom Energi, Miljö och Entreprenad

Det internationella rankinginstitutet Legal 500 rankar årligen de mest framstående advokatbyråerna runt om i världen. Foyen har de senaste nio åren rankats som en av landets mest framstående byråer inom rättsområdena Energi, Miljö och Entreprenad.

Mark och miljö2025.02.28

Ny kärnkraft i Sverige – hur förändras tillståndsprocessen?

Det finns idag totalt sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Utbyggnaden av ny kärnkraft har blivit en politisk fråga som står högt på dagordningen hos nuvarande regering. Men tillståndsgivning av kärnkraft är en komplex juridisk process som involverar flera lagstiftningsområden, inklusive miljöbalken (1998:808), lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen), och strålskyddslagen (2018:396).

Fler nyheter