Ett företag kan inte åtalas för brott, men åklagare har i vissa fall möjlighet att föra talan om företagsbot. Det är inte en brottspåföljd, utan ses som en särskild rättsverkan av brott och utgör ett komplement till det individuella straffansvaret. En förutsättning för företagsbot är att ett brott har begåtts i utövningen av en näringsverksamhet. Det krävs även att företaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet eller att brottet begåtts av en person i ledande ställning i företaget, grundad på befogenhet att företräda företaget eller fatta beslut på dess vägnar, eller att brottet begåtts av en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Företagsboten kan uppgå till minst 5 000 kr och max 500 miljoner kr.
Syftet med företagsbot är att beivra brott begångna i näringsverksamhet och det har ansetts rimligare, särskilt när det gäller mindre allvarliga oaktsamhetsbrott, att företaget snarare än individen får bära ansvaret för brottet. Det är då möjligt för åklagare att utfärda strafföreläggande som endast avser företagsboten. Ett strafföreläggande får inte överskrida 3 miljoner kr. För strafföreläggande krävs att bolaget förklarat sig skyldigt till brott och betalar företagsboten utan rättegång, vilket är vanligt förekommande. Vid mindre allvarlig brottslighet som begåtts av oaktsamhet är alltså företagsbot den primära straffrättsliga sanktionen men i vissa fall kan även individuellt, alltså ett personligt straffansvar, aktualiseras för personer inom företaget. Åklagare har en allmän skyldighet att väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal. I de fall ett brott som kan föranleda talan om företagsbot begåtts av oaktsamhet och inte kan antas föranleda annan påföljd än böter får åklagare åtala en person endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Av förarbetena framgår att det kan vara påkallat att väcka åtal ur allmän synpunkt om det är fråga om brott som närmar sig eller gränsar till ett sådant straffvärde där annan påföljd än böter bör komma ifråga. Det kan också gälla brott som skett genom medveten oaktsamhet, på ett mer systematiskt sätt eller vid upprepade tillfällen eller vid brott som innebär särskilt allvarliga risker i förhållande till straffbestämmelserna skyddsändamål (prop. 2005/06:56 s. 47). Det kan till exempel vara fall då en individ haft ett särskilt tillsynsansvar av stor betydelse och försummat detta eller varit oaktsam i förhållande till de specifika aktsamhetskrav som finns för en viss verksamhet.
Göta hovrätt meddelade den 8 april 2020 dom i mål nr B 1815-19 rörande otillåten miljöverksamhet. Omständigheterna i målet var i korthet följande. Ett bolag hade på aktuell fastighet bedrivit tillståndspliktig bergtäktverksamhet. Åklagaren gjorde gällande att bolaget inte lagrat kemiska produkter med invallning i enlighet med ett villkor i tillståndet till verksamheten beslutat av Länsstyrelsen. Åklagaren förde talan om företagsbot om 50 000 kr mot bolaget och åtalade en arbetsledare (s.k. supervisor) för otillåten miljöverksamhet.
Arbetsledaren gjorde gällande att det inte förelegat åtalsrätt mot honom eftersom ett åtal inte varit befogat ut allmän synvinkel. Han motsatte sig även ansvar för brott på den grunden att han var arbetsledare och att arbetsledare inte är straffrättsligt ansvarig. Även byggbolaget motsatte sig företagsbot och gjorde gällande att det inte förekommit något brott.
Tingsrätten fann av förundersökningsmaterialet som låg till grund för åklagarens beslut att väcka åtal att det fanns uppgifter som talade för att arbetsledaren i polisförhör tagit ansvar för verksamheten som inspekterades och att han väl kände till vad som gällde för den. Därmed bedömde tingsrätten att det var befogat ur allmän synvinkel att väcka åtal mot honom för påstådda brister i verksamheten.
Av bolagets miljökontrollprogram framgick bland annat att arbetsledaren var ”supervisor”. Under avsnittet ”Ansvarsförhållanden” framgick att ”Site manager ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med miljöbalken, föreskrifter, gällande tillstånd […]”. Då arbetsledaren inte hade varit eller var Site manager fann tingsrätten att han inte kunde hållas straffrättsligt ansvarig för i åtalet påstådda brister. Åtalet mot honom ogillades därför.
Vad gällde talan om företagsbot bedömde tingsrätten bland annat att det inte var bevisat att den förvaring av kemikalier som enligt åtalet förevarit utgjorde ett brott mot hur kemikalier enligt Länsstyrelsens beslut fick förvaras på fastigheten. Därför ogillades även talan om företagsbot.
Åklagaren överklagade domen till Göta hovrätt.
Hovrätten lyfte fram andra delar i sina domskäl än vad tingsrätten gjorde. Hovrätten bedömde att det inte kunde anses föreligga en så klar och tydlig ansvarsdelegation att arbetsledaren kunde betraktas som straffrättsligt ansvarig. Hovrätten ansåg inte heller att ett sådant ansvar följde av förhållandet att arbetsledaren, liksom andra som arbetade i täkten, hade ett allmänt åtagande att efterleva Länsstyrelsens villkor i tillståndet för verksamheten. Enligt Hovrätten var det inte tillräckligt att arbetsledaren i kontrollprogrammet stod som den som skulle ansvara för den dagliga driften eller att arbetsledare stod som kontaktperson för anläggningen. För att personligt straffansvar ska kunna utdömas krävs att den person som inte är VD har fått en klar och tydlig ansvarsdelegation vilket åklagaren här inte hade visat fanns. Arbetsledaren frikändes därför från ansvar för otillåten miljöverksamhet.
Vad gällde talan om företagsbot ansåg hovrätten, mot bakgrund av att åtalet mot arbetsledaren ogillats, att bolaget inte kunde åläggas företagsbot på grund av brott begånget av honom.
Åklagaren hade i andra hand yrkat att någon annan – platschefen – begått det aktuella brottet i bolagets näringsverksamhet. Det finns inte ett krav på att en påstådd gärningsman åtalas för det brott som läggs till grund för ett yrkande om företagsbot, men det måste stå klart att ett brott begåtts. Hovrätten påtalade att åklagaren måste styrka att det förekommit uppsåt eller oaktsamhet för brottet. Den aktuella containern med kemikalier hade en kort tid innan inspektionen placerats i täkten av bolagets underentreprenör, som hade informerats om villkoren i tillståndet. Platschefen var varken hörd i förundersökningen eller i målet. Hovrätten bedömde därför att den utredning som presenterats i målet inte var tillräcklig för att platschefen skulle kunna bedömas ha handlat med straffbar oaktsamhet och än mindre med uppsåt. Det var därmed enligt hovrätten inte visat att det förekommit brott på det sätt åklagaren gjort gällande och talan om företagsbot ogillades.
Målet i Göta hovrätt illustrerar de olika bedömningsfrågor som domstolen måste ta ställning till vid mål om företagsbot och personligt ansvar som inte är helt enkla att bedöma. Även om företagsbot är den primära påföljden kan individer, i synnerhet vid grövre brott, också åtalas och hållas personligt ansvariga.
Har du frågor om miljöbrott, företagsbot eller personligt ansvar? Eller behöver du hjälp att skriva en delegering?
Kontakta:
Caterina Carreman, advokat på Foyen Advokatfirma
caterina.carreman@foyen.se
Sara Eriksson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
sara.eriksson@foyen.se
