Den 29 augusti 2024 meddelade MÖD dom i mål nr P 6787-23 (MÖD 2024:33). Målet rörde en ansökan om bygglov för nybyggnation av ett enbostadshus i Kristianstads kommun. Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun avslog ansökan med hänvisning till bl.a. översvämningsrisken. Sökanden överklagade till Länsstyrelsen i Skåne län som fastställde nämndens beslut. Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt (MMD) däremot ansåg att nämnden inte haft tillräckliga skäl för att avslå bygglovsansökan, varpå målet slutligen prövades av MÖD.
Mark- och miljööverdomstolens domskäl
MÖD redogör inledningsvis för de krav som ställs enligt plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) för att erhålla bygglov utanför detaljplanelagt område. Bl.a. ska markområden användas för det ändamål som området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov (2 kap. 2 § PBL). Mark får tas i anspråk endast om marken från allmän synpunkt anses lämplig för ändamålet (2 kap. 4 § PBL). Bebyggelse ska även lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, bl.a. med hänsyn till risken för översvämning (2 kap. 5 § PBL och prop. 2009/10:170 sid. 159 ff). Vidare finns det så kallade anpassningskravet som innebär att bebyggelse ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, en god helhetsverkan m.m. (2 kap. 6 § PBL).
MÖD betonar i domskälen att en översiktsplan inte är bindande men kan ha betydelse i bygglovsärenden utanför detaljplanelagt område och ge ledning i fråga om vilka allmänna intressen som ska vägas in och vilken tyngd dessa bör tillmätas i ett enskilt ärende. Detta förutsätter att översiktsplanen är aktuell, konkret och ger tydliga riktlinjer för markanvändningen. MÖD hänvisar till Högsta domstolens avgörande ”Radiomasten”, NJA 2021 s 321.
Den aktuella Kust- och havsplanen från 2019 (ändring av Översiktsplan 2013) som omfattar fastigheten anger bl.a. att inom riskområden som kan komma att påverkas av översvämning ska ny bebyggelse undvikas eller anpassas till gällande risknivåer. Vidare ligger fastigheten inom den närliggande åns svämmarker. Planen anger också att den stora risken för översvämning och behovet av ytor för att möjliggöra naturliga variationer i vattenståndet gör att klimatanpassning ska prioriteras framför andra intressen.
MÖD bedömer att Kust- och havsplanen är aktuell och tillräckligt konkret samt att det i planen finns stöd för att marken inte är lämplig för den sökta bebyggelsen. Således uppfylls inte kraven i 2 kap. 2, 4 och 5 §§ PBL.
Vidare framhåller MÖD att den sökta byggnationen genom sin placering och den markhöjning om cirka en meter som behövs för att få en tillräcklig golvnivå sett till översvämningsrisken, skulle upplevas som främmande i det låglänta landskapet och inte uppfylla anpassningskravet (2 kap. 6 § PBL).
Slutligen gör MÖD en prövning i förhållande till proportionalitetsprincipen och finner att det allmänna intresset av att bl.a. hantera översvämningsrisk och bevara landskapsbilden väger tyngre än den enskildes intresse av att bebygga fastigheten.
Kommentar
MÖD:s dom ger viktig vägledning i hur översiktsplaner ska beaktas vid bygglovsprövning utanför detaljplanelagt område. Avgörandet understryker att en aktuell, konkret och tydlig översiktsplan kan få stor betydelse i sådana prövningar, särskilt i områden med specifika utmaningar (t.ex. översvämningsrisk). Domen kan leda till att en översiktsplans betydelse, under vissa förutsättningar, stärks ytterligare.
Inom flera områden i Sverige föreligger en betydande översvämningsrisk. År 2024 identifierade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 26 områden, däribland Kristianstad och den i målet aktuella ån, Helge å. Översiktsplaner som innefattar tydliga riktlinjer avseende markanvändning i förhållande till översvämningsrisker och klimatanpassning i övrigt utgör således effektiva instrument för att uppnå anpassning av bebyggelse utanför detaljplan. Vidare underlättar detaljerade översiktsplaner med tydliga riktlinjer för prövningsmyndigheterna såväl som för sökanden. Förutsägbarheten som sökanden får skulle potentiellt kunna minska antalet överklaganden.
Domen visar även på betydelsen av att en byggnation smälter in i landskapet, det s.k. anpassningskravet. Bebyggelse som upplevs som främmande i förhållande till karaktären och strukturen i ett landskap kan komma att avslås, även om syftet med åtgärden i fråga (som upplevs främmande) är att undvika t.ex. översvämning. I aktuellt mål var det fråga om att marknivån behövde höjas.
MÖD:s bedömning av proportionalitetsprincipen visar också att det allmänna intresset i målet, bland annat intresset av klimatanpassning, väger tungt.
Sammanfattningsvis ger MÖD:s dom värdefull vägledning för bygglovsprövning och framhäver betydelsen av en aktuell och konkret översiktsplan som ger tydliga riktlinjer för markanvändning.
