Vad är ett skalbolag?
Ett företag är ett skalbolag om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar överstiger halva ersättningen vid avyttringen av företaget.
Med likvida tillgångar avses kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också tillgångar som
- anskaffats tidigast två år före avyttringen,
- saknar affärsmässigt samband med verksamheten och
- det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.
Skalbolagsbeskattning
I de fall då avyttringen av aktier hänför sig till ett skalbolag ska det som huvudregel ske en skalbolagsbeskattning. Om säljaren av ett skalbolag är en juridisk person innebär det att säljaren ska ta upp hela köpeskillingen – utan avdrag för t.ex. omkostnadsbelopp – som en kapitalvinst. Om säljaren istället är en fysisk person ska kapitalvinsten tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet.
Skalbolagsdeklaration
Skalbolagsbeskattning kan enkelt undvikas genom att säljaren senast 60 dagar från avyttringen (tillträdet) lämnar en skalbolagsdeklaration enligt ett särskilt bokslut samt ställer säkerhet avseende obetald skatt om Skatteverket begär det.
Det aktuella fallet och frågan för förhandsavgörandet
X AB ingår i en större koncern. X AB har förvärvat bolagen Z AB och Ä AB. Inför en omstrukturering överlät Z AB sina fastigheter till underpris till Ä AB (1.). Koncernen hade vid flera tillfällen finansierat expansionen av sin verksamhet genom att paketera fastigheter i bolag och sälja aktierna externt. Om Ä AB skulle finna köpare skulle fastigheterna säljas istället. För att underlätta omstruktureringen överlät X AB andelarna i Ä AB till sitt moderbolag Ö AB (2.).
Frågan till SRN var om Ä AB var ett skalbolag vid tidpunkten för avyttringen. Avgörande för svaret på frågan var om de fastigheter som förvärvades några månader tidigare skulle ses som likvida tillgångar eller inte.
Skatterättsnämndens bedömning
I sin bedömning av ärendet prövar SRN huruvida X AB:s innehav i Ä AB skulle vara att betrakta som andelar i ett skalbolag, dvs. om de tre kriterierna nämnda ovan var uppfyllda.
SRN konstaterade att de två första kriterierna var uppfyllda, dvs. att tillgången (fastigheterna) anskaffats inom två år före avyttringen samt att tillgången saknade affärsmässigt samband med verksamheten. Däremot ansåg SRN att det tredje kravet inte var uppfyllt med motiveringen att syftet med överlåtelsen av fastigheterna till Ä AB var att aktierna i bolaget skulle säljas externt, dvs. syftet var ett annat än att fastigheterna lätt skulle kunna avyttras. Omständigheten att fastigheterna skulle ha sålts direkt, utan paketering i bolag, om Ä AB hade hittat en lämplig köpare innebar inte en annan bedömning.
Slutsatser av förhandsavgörandet
SRN ansåg alltså att förpackning av fastigheter i ett bolag inför en försäljning av andelarna i bolaget inte medför att bolaget ska ses som ett skalbolag. I sammanhanget är ett äldre förhandsavgörande från 2007 av intresse (dnr 5-07/D), där SRN kom till motsatt slutsats när det var fråga om förpackning av hyresfastigheter i dotterbolag inför en försäljning till en bostadsrättsförening, där avsikten var att de förpackade fastigheterna skulle avyttras vidare till bostadsrättsföreningen i anslutning till överlåtelsen av bolaget. SRN ansåg då att det tredje villkoret för skalbolagsbeskattning var uppfyllt. Fastigheterna sågs alltså som likvida tillgångar och dotterbolaget var därför ett skalbolag.
Slutsatsen vi kan dra av det nya förhandsavgörandet, med det tidigare avgörandet i beaktan, är att avgörande för om en paketering kan medföra att paketeringsbolaget blir ett skalbolag eller inte hänger på avsikten (vid paketeringen). Om avsikten med en fastighetspaketering är att fastigheterna i nästa led ska packas upp, betraktas bolaget som ett skalbolag. Det omvända gäller om det inte finns någon sådan avsikt, utan att fastigheterna ska ligga kvar i bolaget. Det måste alltså göras en bedömning i varje enskilt fall ang. avsikten för huruvida det blir fråga om ett skalbolag eller inte. Självklart är det generellt riskfyllt för en säljare att förlita sig på skatteverkets bedömning av avsikten, kanske lång tid efter försäljningen (om t.ex. köparen i ett senare led packar upp fastigheten utan att det framgått för säljaren eller i strid med meddelade intentioner). Vår generella rekommendation är fortfarande att inge skalbolagsdeklarationer vid förpackningar (om det inte står helt klart att köparen kommer att behålla strukturen intakt).
Förhandsbeskedet är inte överklagat för prövning av Högsta förvaltningsdomstolen, men ses ändå som ett välkommet förtydligande för tolkningen av reglerna vid förpackning av fastigheter.
_________________________
Jessica Krüger, biträdande jurist
