AB 04: Allmänna bestämmelser – en genomgång
AB 04 är ett standardavtal framtaget av branschorganisationen Byggandets Kontrakts- kommitté (BKK) med syfte att tillämpas vid kommersiella byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Ett standardavtal kan förenklat beskrivas som ett på förhand upprättat avtal som innehåller standardiserade villkor avsedda att användas i ett flertal olika affärssammanhang av likartad karaktär – i AB 04:s fall, kommersiella entreprenader. Denna text ämnar ge en grundläggande förståelse för några centrala entreprenadrättsliga spörsmål med koppling till AB 04.
Att avtala om AB04
Det tål att upprepas att AB 04 utgör ett standardavtal. För trots att AB 04, till följd av sin struktur och starka ställning inom entreprenadbranschen, ofta jämförs med lagar och förordningar ska en sådan förväxling undvikas. Till skillnad från lagar och förordningar som blir direkt tillämpliga så fort de träder i kraft, måste AB 04, som utgångspunkt (jfr NJA 2022 s. 574), införlivas i parternas avtal för att bli tillämpligt. Ett sådant införlivande sker vanligtvis genom att parterna tar in en bestämmelse i sitt kontrakt som hänvisar till standardavtalet. Det står dock parterna fritt att därutöver avtala om avsteg från och/eller tillägg till föreskrifterna.
Välja mellan AB04 OCH ABT06
Det är vidare viktigt att särskilja AB 04 från sitt ”systeravtal” ABT 06. ABT 06 är precis som AB 04 ett standardavtal framtaget av BKK med syfte att användas vid kommersiella entreprenader. Avtalen skiljer sig däremot åt såtillvida att AB 04 är utformat för att användas vid utförandeentreprenader, medan ABT 06 är utformat för att användas vid totalentreprenader.
Utförande- och totalentreprenad är två olika typer av entreprenadformer, och beroende på vilken av entreprenadformerna som tillämpas för projektet i fråga, kommer ansvarsfördelningen vad avser projekteringen att se annorlunda ut mellan beställaren och entreprenören. Att vara ansvarig för projekteringen innebär, något förenklat, att man antingen själv eller tillsammans med tekniska konsulter ansvarar för att ta fram de handlingar som krävs för att entreprenaden ska kunna utföras.
I en utförandeentreprenad enligt AB 04 är det beställaren som bär projekteringsansvaret. Entreprenören ansvarar således i dessa sammanhang endast för att utförandet ligger i linje med de handlingar som beställaren tillhandahåller. I en totalentreprenad enligt ABT 06 ansvarar däremot entreprenören för både projekteringen och utförandet. Härvid anger i stället beställaren genom ett s.k. funktionskrav vad denne önskar i fråga om användbarhet och egenskaper.
Generalentreprenad och delad entreprenad
Inför en förestående entreprenad har beställaren, utöver att välja en entreprenadform för projektet (dvs. utförande- eller totalentreprenad), att ta ställning till hur många entreprenörer som denne vill upphandla för att ro projektet i land (upphandlingsform). Ska beställaren s.a.s. kontraktera en eller flera entreprenörer?
Om beställaren väljer att upphandla hela åtagandet av en enda entreprenör är det fråga om en generalentreprenad. I detta fall ankommer det alltså på generalentreprenören att se till att all relevant fackkunskap som behövs för att fullgöra kontraktet finns att tillgå – antingen genom att tillsätta egen personal eller genom att anlita underentreprenörer.
Om beställaren däremot väljer att upphandla flera entreprenörer är det fråga om en delad entreprenad. Utgångspunkten i en delad entreprenad är att samordningsansvaret för de olika entreprenörer ligger på beställaren (jfr AB 04 kap. 3 § 9). Det sker dock att beställaren överlåter detta ansvar till en av de anlitade entreprenörerna, som då kallas för ”huvudentreprenör”.
Kort om omfattning och utförande (AB04 kap. 1 och 2)
Man talar ofta om två olika slag av arbete som utförs i en entreprenad; dels kontraktsarbete, dels ÄTA-arbete. Kontraktsarbete är sådant arbete som följer av kontraktshandlingarna, dvs. det arbete som beställaren kan anses ha beställt redan genom det med entreprenören ingångna avtalet (AB 04 kap. 1 § 1). ÄTA-arbeten är alla arbeten som uppstår utöver detta, antingen genom att beställaren vill ha utfört ytterligare arbete (tilläggsarbete) eller genom att beställaren ändrar redan föreskrivet arbete (ändringsarbete). Som ÄTA-arbete räknas även arbete som avbeställs (avgående arbete).
Ett ÄTA-arbete kan uppkomma på två olika sätt. Först och främst genom att beställaren begär att entreprenören ska utföra en ÄTA, dvs. ett s.k. föreskrivet ÄTA-arbete (AB 04 kap. 2 § 3). För att beställarens begäran ska vara giltig måste den framställas skriftligen, se AB 04 kap. 2 § 6. Som ÄTA-arbete räknas även sådana arbeten som föranleds av antingen att beställaren lämnat oriktiga uppgifter som denne svarar för enligt AB 04 kap. 1 § 6 alternativt att arbetsområdet eller andra förhållanden avviker från vad entreprenören enligt AB 04 kap. 1 §§ 7 eller 9 hade att förutsätta. Dessa arbeten kallas för likställda ÄTA-arbeten, och för att entreprenören ska vara berättigad till ersättning utöver kontraktssumman i ett sådant fall måste entreprenören innan dess att arbetena utförts inhämta beställarens synpunkter – undantag görs dock för arbeten som understiger gränsbeloppet (halvt prisbasbelopp om annat inte föreskrivs), varvid beställarens synpunkter kan inhämtas efter det att arbetet påbörjats.
När det kommer till kvaliteten av själva entreprenaden så anges det i AB 04 kap. 2 § 1 första stycket att entreprenaden ska utföras i enlighet med parternas överenskommelse och utifrån beställarens underlag. Dessutom föreskrivs i klausulens andra stycke att entreprenören ska utföra sitt åtagande fackmässigt. Vad som är att betrakta som ett fackmässigt utförande är nästintill omöjligt att ge ett uttömmande svar på. I allmänhet kan sägas att utförandet ska ligga i linje med vad som normalt kan krävas av en seriös fackman – vilket är relativt intetsägande. Vägledning vid denna bedömning kan hämtas från branschföreskrifter, t.ex. AMA eller andra råd och riktlinjer. I slutändan är det emellertid oftast upp till en besiktningsman att avgöra vad som i det enskilda fallet är att bedöma som fackmässigt.
Kort om tid – försening m.m (AB04 kap.4)
I AB 04:s fjärde kapitel återfinns bestämmelser om tid. Tid är ofta en viktig faktor i entreprenader, såväl stora som små. Uppkomna förseningar kan därför bli kostsamma för både beställaren och entreprenören genom ökade kostnader, uteblivna intäkter, förseningsvite m.m.
Utgångspunkten är att entreprenören ska utföra entreprenaden så att den färdigställs inom den tid som föreskrivs i kontraktshandlingarna (kontraktstiden), se AB 04 kap. 4 § 1. Skulle entreprenören misslyckas med att få klart entreprenaden inom denna tidsrymd har beställaren rätt till vite (AB 04 kap. 5 § 3). Beställarens rätt till vite faller dock om entreprenören kan visa på att han har rätt till tidsförlängning. Rätt till tidsförlängning kan t.ex. uppstå i händelse av hinder (t.ex. hinder orsakade av beställaren eller osedvanliga väderförhållanden), alternativt därför att entreprenören haft att utföra tillkommande arbete (AB 04 kap. 4 §§ 2–3). Entreprenadens faktiska utförande tid, från start till mål (godkänd slutbesiktning), kallas entreprenadtiden.
Utöver ”kontraktstid” laboreras även med tidsbegreppen ”ansvarstid” och ”garantitid” i AB 04. I AB 04 kap. 4 § 7 anges att ansvarstiden är 10 år från dess att entreprenaden godkänns, och att denna inleds med en garantitid om 5 år för entreprenörens arbetsprestation och en garantitid om 2 år för material och varor. Den närmare praktiska betydelsen av ansvars- och garantitid kommer att tydliggöras nedan.
Kort om fel (AB04 kap.5)
AB 04:s femte kapitel behandlar hanteringen av fel och skada. Kapitlet är tämligen omfattande och kommer i denna artikel därför avgränsas till bestämmelserna om fel.
Med fel menas enligt begreppsbestämningarna i AB 04 en avvikelse som innebär att en del av entreprenaden inte har utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt. Ett fel kan m.a.o. beskrivas som ett resultat som vid en viss tidpunkt inte uppfyller de krav som framgår av parternas avtal.
Enligt AB 04 kap. 5 § 5 bär entreprenören ett ansvar för fel som framträder under garantitiden (dvs. år 1–5 för arbetsprestation, och år 1–2 för material). I kommentartexten till bestämmelsen förtydligas dock att entreprenören inte svarar för fel som är en konsekvens av beställarens bristande projektering, bristande underhåll, felaktig skötsel eller förslitning. Det åligger däremot entreprenören att visa på omständigheter som utvisar att felet haft sin grund i något av nämnda förhållanden.
För fel som framträder efter garantitidens utgång men under ansvarstiden (dvs. år 5–10 för arbetsprestation, och år 2–10 för material), svarar entreprenören, enligt AB 04 kap. 5 § 6, endast i den mån felet bedöms vara väsentligt samt visar sig ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören. Under denna tidsrymd är således bevisbördan omkastad såtillvida att det i stället ankommer på beställaren att visa på förhållanden som utvisar att det är entreprenören som är ansvarig för felet.
Det finns inte någon möjlighet för beställaren att göra gällande fel som framträder efter ansvarstidens utgång. Det kan i sammanhanget också påpekas att entreprenörens ansvar för fel i ÄTA-arbeten är detsamma som för kontraktsarbeten (AB 04 kap. 5 § 7).
Vidare föreskrivs i AB 04 kap. 5 § 17 att entreprenören är skyldig och berättigad att utan dröjsmål, men senast inom två månader såvida lämplig årstid inte bör avvaktas, avhjälpa ett fel som reklamerats av beställaren eller som antecknats i ett besiktningsutlåtande. Entreprenören har alltså inte bara en skyldighet att avhjälpa fel, utan även en rättighet att göra detta. Rätten att avhjälpa har sin grund i att entreprenören oftast är etablerad på arbetsplatsen och kan av den anledningen avhjälpa till en billigare kostnad än om beställaren skulle ta in en annan entreprenör. Skulle entreprenören av någon anledning vägra avhjälpande får emellertid beställaren antingen på egen hand eller genom en ny entreprenör avhjälpa felet. Skulle det i efterhand visa sig att entreprenören är ansvarig för felet, och att denne därmed haft en skyldighet att avhjälpa, får entreprenören ersätta beställaren för de kostnader som beställaren haft till följd av avhjälpandet.
Avslutande om AB04
Entreprenadjuridiken i allmänhet, men AB 04/ABT 06 i synnerhet, är ett minst sagt snårigt område. I ovanstående text har endast en bråkdel av alla juridiska teknikaliteter som kan uppstå i anledning av en entreprenad behandlats. I händelse av att du eller ditt företag ställs inför en viktig entreprenadrättslig fråga, rekommenderar vi därför att du tar kontakt med en jurist.
Vi på Foyen har mångårig erfarenhet av att biträda klienter med hjälp vid entreprenad-rättsliga spörsmål – från tiden då entreprenaden planeras (arbete med avtal, upphandling m.m.), under projektets genomförande och om så blir fallet, även vid en eventuellt efterföljande entreprenadtvist. Varmt välkommen att kontakta oss!